Jag är 19 år (fyller senare på året 20 år). Trots min tämligen unga ålder så känner jag mig ganska etablerad som DJ. Jag upplever också att jag har bättre koll på musiken och det totala utbudet som finns. I början hade man ju ingen koll, utan såg bara lite vad de olika butikerna erbjöd, men nu började jag få en bättre överblick.
Basen i det man spelade var house, men r’n’b & hiphop var självklara inslag, likaså technon, som allt som var snabbt och hårt kallades i folkmun, undantaget euro-diskon, som blev ett begrepp detta år. Det var inget jag tyckte så bra om. De största euro-låtarna hanterades av mig som valfri hit i valfri genre, dvs vissa låtar blev man tvungen att spela.
Jag skapade även ett års-medley, med 78 låtar som var stora under 1992, men denna mix här fokuserar på låtar som jag själv tycker är värda att minnas och som kan vara kul att höra idag. (Års-medlyt hittar du längre ner på sidan)
Här på YouTube kan du samtidigt se alla bildomslag från skivorna.
Vad spelar man vid 12-slaget på nyårsafton för att höja stämningen? Någon form av av nedräkning, helst “Fröken Ur”, klockor som slår 12, Abba-Happy New Year och sedan en wienervals att dansa in det nya året på.
Alla DJs ställdes inför samma problem varje nyår, så tillsammans med MJ så skapade vi en variant som vi själva ville ha, och många andra också, visade det sig. Med en högst begränsad studio, så var det ett pussel att få ihop allt, men med tanke på hur mycket denna har använts runt om i Sverige, så var det värt besväret 😉
Här kommer mitt första seriösa försök till årsmedley. Helt enkelt de låtar som blivit de största hitsen och funkat bäst under 1992.
Efter tre intensiva veckors jobb, dag som natt, så fanns årsmedleyt klart. Allt mixades från vinyl in till en kassett-porta-bandspelare, som kunde hålla fyra mono-kanaler, där två av kanalerna kunde bilda ett stereo-par om man vred ut balansen åt var sitt håll. Ett kassettband som man spelade in på funkade normalt så att på ett 90-minuters band, så kunde man spela in 45 minuter stereo på ena sidan och sedan vända på bandet för ytterligare 45 minuter stereo. Stereo är ju som bekant två kanaler, en höger och en vänster, och vad portan gjorde var att den nyttjade alla dessa 4 kanaler samtidigt och bandet blev då fullt inspelat när ena sidan spelades in. Portan hade alltså 4 kanaler mono, med var sin panoreringsratt, bas och diskant på varje kanal. Man kunde välja när du spelade in låtarna om man ville att kanal 1-2 och 3-4 skulle bilda ett var sitt stereopar, eller om man ville nyttja 1-2 som stereo och 3 och 4 som var sitt monospår tex. Ville man få fyra låtar att ljuda samtidigt så blev det mono, men räckte det med tre, så kunde 1-2 spela stereo och 3 och 4 mono alltså.
Med dessa begränsningar så blev det ett otroligt pilljobb för att få så många låtar som möjligt att gå i stereo, samtidigt som vissa delar av nästa låt lades som mono på kanal tre och fyra. Kassettbandet i portan gick på dubbel hastighet för kvaliténs skull, så man fick bara ut 25 minuter på ett 90-band totalt. När allt var inspelat så hade man själva nermixen kvar att göra. Fram med penna och papper. När skulle panorerings-ratten på kanal tre stå rätt upp? När skulle regel fyra dras ner? När skulle basen bort på kanal två?
All denna information skrevs ner, för när det väl var dags för nermix, så var det en tagning och då gällde det att ha tungan rätt i munnen och göra allt på rätt sätt, annars fick man ta om allt igen. Det blev totalt 78 låtar som mixas ihop på 46 minuter. Min master är ett DAT-band och jag får den bränd på en CD-R-skiva, min första, som vid denna tiden kostade 300 kr styck. Idén om att sälja detta på kassettband till DJs föds då många frågar om de också kunde få ha detta på nyår till sin spelning. Ca 50 kassetter säljs och det är främst DJs runt om i västra Sverige som är kunderna. City Radio sände denna mix på nyårsafton.
Här kan du samtidigt se alla videos, ihop-klippt av Peder Json Patli.
Ministry Of Sounds lokaler är 35 grader varma och jag minns hur svetten bara rann innanför kläderna, trots att vi bara stod still och väntade. Men så drar finalen igång och det blir tävling. Nu glömmer vi skiten med väntan och går upp och kör. Den första delen av setet sitter, men den andra delen sitter inte exakt så bra som det var tänkt. På vägen ner från scenen kom Q-Bert fram och berömde mig för min scratching.
Det räckte till en femte plats i denna VM-final, vilket vi är mycket nöjda med. Jag tror i efterhand inte det hade spelat någon roll om vi satt allting perfekt, för utgången av tävlingen, även om vissa trodde att både andra och tredjeplatsen kanske hade gått att nå, även med det vi presterade.
Istället kom två pigga italienare på tredje plats. De hoppade runt varandra, scratchade och mixade samspelt. På andra plats kom två franska DJs och en kille som rappade, även dessa mycket duktiga och samspelta. Det släppte senare skivor som ”Alliance Ethnik”. På första plats kom USA, med Q-Bert, DJ Apollo samt Mix Master Mike, som senare blev Beastie Boys DJ. De var alla tre mycket duktiga och körde ett program som bara byggde på scratch. Tänk att en DJ styr bastrumman, en annan virveltrumman och den tredje bygger en melodi på toppen. Ungefär så varvas det under 6 minuter i en orgie av scratch och coola passager. Eftersom alla tre höll absolut världsklass så kunde det skapa ett ljudlandskap av allt gnuggande som man aldrig hade hört innan. De vinner detta år och sedan två år till på raken, ja de var både duktiga, nyskapande och fokus lades igen på teknik kring DJn istället för pajas-konster.
Något jag tar med från tävlingen är att en av domarna, Ben Liebrand, mannen med stort M och som medverkat på 100-tals skivor, hade oss på en andra plats. Han hade förstått precis allt det vi ville förmedla. Stort! Hela tävlingen distribuerades sedan ut i hela världen genom videokassetter, vars tidigare års upplagor jag själv hade sett så många, många gånger.
Tävlingen ägde rum under en mycket lång och varm dag på Ministry Of Sound i London.. Det började med kvalet ”Eliminations” som började mitt på dagen. En utdragen historia där 21 deltagare från hela världen skulle bli 8 till finalen. Hela dagen för publikens del är tänkt att först presentera ett kval varvat med uppträdanden och senare på kvällen finalen varvat med uppträdanden.
Vi går upp och kör vårt set och allt funkar som det skall. Det är en förkortad variant på 4 minuter där en del av trixen är borta, men som ändå innehåller det mest vitala. Kreativiteten bland de andra länderna vet inga gränser, i och med de nya reglerna. Vi får uppleva hur syntar, samplers, cd-spelare, rappare, gameboyspel, diskoljus och DJ-utrustning som är uppbyggda på scenen på de mest otänkbara sätt. Men det finns också de som ensamma, eller som team, uppträder mer som vi med endast mixer och grammofoner. Hur skulle domarna värdera dessa olika tillvägagångssätt? Det går vägen och vi tar oss, med detta setet, till final.
