Jag var välkommen tillbaka till Club FM och gjorde några mixar som de sände. För mig var det inspirerande att ha ett mål att jobba mot. Att veta att någon stod och väntade på att få spela en ny mix som jag gjort.
Här hörs en hel del populära låtar som de flesta skulle benämna som “techno” under 1991, undantaget den första låten då. I själva verket är det en salig blandning, om man skulle genre-bestämma låtarna idag. LA Style-James Brown Is Dead gick och blev en megahit och låten Charly var starten på Prodigys karriär.
Här kommer andra sidan på denna kassett från nov-1991.
Alla som var DJs vid denna tid, kommer väl ihåg tjatet från precis alla “har du inga bra kassettband att sälja?” Frågan kom från vänner, bekanta, dörrvakter, restaurangpersonal, workout-instruktörer, ja kort sagt alla man mötte, ville ha ny blandad musik att lyssna på. Det är lätt att glömma att utbudet på radio eller samlingsskivor, inte mist mixade, var extremt begränsat vid denna tid.
Kassettband var i princip det enda sättet att få tag ny blandad musik mixat nonstop. Jag samlade ihop mina senaste skivor som hörde top-20-listan till, och mixade ihop dem live i en tagning. All klubbmusik lämnades utanför, här var det månadens inköpta hits.
Alla som var DJs vid denna tid, kommer väl ihåg tjatet från precis alla “har du inga bra kassettband att sälja?”
Frågan kom från vänner, bekanta, dörrvakter, restaurangpersonal, workout-instruktörer, ja kort sagt alla man mötte, ville ha ny blandad musik att lyssna på. Det är lätt att glömma att utbudet på radio eller samlingsskivor, inte minst mixade, var extremt begränsat vid denna tid. Kassettband var i princip det enda sättet att få tag ny blandad musik mixat nonstop.
Jag samlade ihop mina senaste skivor som hörde top-20-listan till, och mixade ihop dem live i en tagning. All klubbmusik lämnades utanför, här var det månadens inköpta hits. Och en klassiker fick hänga med.
Under 1991 sände Club FM sina program där jag medverkade några gånger. Håkan “Moment H”, Klas Anding och Paul var några av programledarna som bjöd in mig och som jag träffade i studion.
Här hörs en liten mix med låtar från Dr Alban och Just D. Föga anade jag då att jag skulle göra officiella mixar för både Dr Alban och Just D några år senare.
Jag är 17 år (fyller senare på året 18 år). Nu är jag ju DJ på riktigt, vilket syns på mina inköp. Man fick lära sig av sina nya kollegor, man lyssnade och snackade med varandra om vilka skivor som var bra, dåliga och även funkade bra och dåligt på golvet. Även till vilka butiker man borde gå och kolla på skivor.
Här är verkligen en skön samling musik, från hip-hop och r’n’b till house och techno. När man spelar låtar på dansgolv och ser folk ha kul till musiken, så skapas en helt ny relation till musiken. Ibland kan en udda låt man normalt sett inte ens köpt, skapa fina minnen. Men det allra roligaste är när låtar som slår en som en käftsmäll vid första lyssningen, blir hits över tid. 1990 års främsta exempel jag tänker på är Snap-The Power och KLF-What Time Is Love. Dessa låtar spelade man med glädje under en lång period.
Här på YouTube kan du samtidigt se alla bildomslag från skivorna.
Allt har en början. Mars månad 1990 och jag är 17 år gammal. Vid den tiden hade jag haft mina 2 Technics 1200-grammofoner i ca 1,5 år, tränat hemma och gjort mina första betalda jobb under 1989 på några olika skoldanser. När jag ibland mixade hemma så passade jag på att spela in lite kassettband samtidigt. Kassettbandet kunde man sedan lyssna på hemma eller ta med i bilen.
Detta är det första “vettiga” band jag kunde hitta, även om det finns en hel del att säga om det så här 30 år senare. Låtarna är en blandning av populära låtar och ett gäng klassiker som jag tyckte passade in. Att bara mixa vinyl är en konst i sig. Starta låtarna rätt för att kunna mixa på rätt ställe. Osv osv
Scratch-andet har jag precis lärt mig någotsånär, men jag hör att jag använder min gamla Jamo-mixer med väldigt långa reglar, för soundet på scratchingen blir inte som man helst vill ha det. Men det var vad jag hade…
När man mixade kassettband på denna tid så är det 1 tagning, klara, färdiga, gå! Gör man en miss 30 minuter in tex, så får man fundera på att börja om från början och ta om allt, eller låta det vara som det va. Därför vill man inte chansa för mycket vid mixarna, men samtidigt inte heller bara vänta på det perfekta stället, så det skulle bli för tråkigt att lyssna på. Lite extra-grejer ville man gärna bjuda på.
Här är det verkligen högt och lågt i alla bemärkelser, men det bjuder jag på. Vi alla skall börja någonstans 😉
Här kommer helt enkelt den andra sidan på kassettbandet. Mestadels house i lite olika former. Helst skulle man ju vilja kunna spela in 90 minuter i sträck, eller ännu mer, men hur skulle det gå till? När bandet tog slut efter 45 minuter, så fick man vända och börja om. Man kan höra att jag har kvar samma skiva på talriken, och försöker envist få in visslingen, rösterna och lite annat från “Bomb The Bass-Beat Dis (Extended Dis)”
Det är fortfarande mars månad 1990 och jag är 17 år gammal. Vid den tiden hade jag haft mina 2 Technics 1200-grammofoner i ca 1,5 år, tränat hemma och gjort mina första betalda jobb under 1989 på några olika skoldanser. När jag ibland mixade hemma så passade jag på att spela in lite kassettband samtidigt. Kassettbandet kunde man sedan lyssna på hemma eller ta med i bilen.
Detta är det första “vettiga” band jag kunde hitta, även om det finns en hel del att säga om det så här 30 år senare. Låtarna är en blandning av populära låtar och ett gäng klassiker som jag tyckte passade in. Att bara mixa vinyl är en konst i sig. Starta låtarna rätt för att kunna mixa på rätt ställe. Osv osv
Scratch-andet har jag precis lärt mig någotsånär, men jag hör att jag använder min gamla Jamo-mixer med väldigt långa reglar, för soundet på scratchingen blir inte som man helst vill ha det.
När man mixade kassettband på denna tid så är det 1 tagning, klara, färdiga, gå! Gör man en miss 30 minuter in tex, så får man fundera på att börja om från början och ta om allt, eller låta det vara som det va. Därför vill man inte chansa för mycket vid mixarna, men samtidigt inte heller bara vänta på det perfekta stället, så det skulle bli för tråkigt att lyssna på. Lite extra-grejer ville man gärna bjuda på.
Här är det verkligen högt och lågt i alla bemärkelser, men det bjuder jag på. Vi alla skall börja någonstans 😉
Jag är 16 år (fyller senare på året 17 år). Jag hade året innan köpt en DJ-bänk med 2st Technics 1200-grammofoner som jag tränade med hemma. Detta år får jag också mina första jobb, vilket gör att nu börjar jag köpa skivor för min publik. Det finns vissa låtar som jag verkligen gillar som även publiken gillar, men det blir också tydligt att publiken ofta har väldigt dålig smak 😉 (tänk att det varit sig likt i 30 år)
Vid denna tid var det också näst intill omöjligt att bara spela ny musik rakt igenom, utan det förväntades att man blandade och gav. Lite dans (house, techno, r’n’b), lite pop/rock, någon klassiker och sen tillbaka igen. Denna 1989-mix kanske man kunde kommit undan med, då det är lite av det bästa av det bästa, men jag tror den skulle anses som ganska ”tung”, som man sa om en del klubbmusik.
Här blir ändå en skön blandning av låtar man totalt sätt ändå spelade som allra mest under 1989. Såväl house, både kommersiell och lite underground, som party-vänlig hip-hop och r’n’b.
Här på YouTube kan du samtidigt se alla bildomslag från skivorna.
1989 In The Mix – Samplern ja, historien om Black Box - Ride On Time innehåller det mesta om det jag pratat om de två tidigare åren. Det började med att en italiensk DJ lekte med acapellan till Loleatta Holloway – Love Sensation i sina DJ-set med just en sampler. Idén var såpass bra att man spelade in den och skrev då samtidigt pianoslingan och skapade ett arrangemang kring acapellan. Låten blev ju kanonbra men några rättigheter fanns inte på denna stöld, så man fick snabbt tänka om när man licensierade den till engelska Deconstruction.
Man bytte då ut sången mot en nyinspelad sång av Heather Small, senare känd som M-People, och det är den vokalinsatsen som faktiskt hörts under alla åren. Det är först nu på några jubileumsutgåvor av låten som Loleatta Holloway används igen, precis som det var tänkt från början. Även om Sverige allt som oftast fungerande som ett u-land när det gällde ny dansmusik, så lyckades denna låt nå en andra plats på den svenska singellistan.
25.42 in i mixen hittar vi en fin dub-version och om vi tittar närmre på vem som ligger bakom den så hittar vi Phil Wilde som något år senare formade 2 Unlimited. Det känns också kul att en del svensk dansmusik nu var såpass bra att det platsar både på dansgolven och i denna mix som minns tillbaka på 1989. Du hör bland annat Rob ’N’ Raz, Stonebridge och Stonefunkers.
I övrigt så präglas denna mix väldigt mycket av mitt första år som DJ. Det är många skivor som jag aldrig köpt eller ens känt till, om det inte var för att jag spenderade så mycket tid i skivbutiker, letandes efter ny härlig musik att spela ut.
Part 1 – Nu skall vi köra igenom alla fina hits som kom mellan 1985-1989 i 3 delar, varav detta är den första.
Det speciella är att du hör alla maxisinglar och dess special-versioner. Alla i original och släpptes dessa år. Så även om du kommer känna igen alla låtarna så garanterar jag att du inte hört alla dessa versioner, för vissa var verkligen svåra att få tag på.
Vi inleder med en rock-låt för ovanlighetens skull, från Def Leppard, som släppte ett otroligt bra album 1987, men här hör du maxin.
Part 2 – Om du lyssnat igenom mina års-mixar över 80-talet, från 1980-1989, så behöver du inte oroa dig över att samma låtar skall komma här igen, för det gör de inte. Utan här är hits som inte tidigare varit med, fast med ett undantag; Första låten som drar igång mixen är så sjukt bra, kanske en av 80-talet allra bästa låtar, och som också kom i en amerikansk US-Mix, så den fick faktiskt vara med en gång till i denna grymma version.
Vi skall avsluta mixen lika spektakulärt fast med några låtar som kanske är mer åt det pinsamma hållet, otroligt stora hits, men visst är det med lite blandade känslor man hör dessa låtar nu, som faktisk väldigt sällan spelas idag, men som verkligen toppade alla listor då. Skriv gärna en kommentar om hur du kände kring dessa låtar, för det fanns uppenbarligen massor av människor som älskade dem 🙂
Part 3 – Här kommer den sista delen i hit-racet i magiska maxi-versioner av mycket kända låtar.
Det går ju inte att passera dessa år utan att nämna Stock Aitken Waterman som fullständigt ägde listorna under dessa år med så oroligt många olika artister. Soundet var väldigt gångbart och 30% av singellistan 1989 i England låg detta team bakom. Helt galet.
I denna mix hör du en av deras få egna singlar under namnet Stock Aitken Waterman men även en hel del olika produktioner som de ligger bakom.
Här nedan kan du även lyssna via YouTube och samtidigt se hela tracklistingen i informationen.
Nu är det dags för disco/boogie/funk/soul från åren 1985-1989 och denna gången samsas allt i en enda mix. När jag går igenom min musik som jag sparat och gillat från dessa år så har trummisen bytts ut mot trummaskin och det är inte längre den organiskt Quincy Jones-producerade ljudbilden som är dominant, likt låtarna på Michael Jacksons Thriller-album.
Istället tar musiken en liten ny riktning när grupper som Soul II Soul gör genren rättvisa fast på ett nytt sätt. Du hör även artister som Joyce Sims, Paula Abdul, Grace Jones, Sade, Princess, Lisa Stansfield, Jody Watley, Jaki Graham, Janet Jackson, Mantronix, Titiyo, Pointer Sisters och Alexander O’Neal för att nämna några.
Här nedan kan du även lyssna via YouTube och samtidigt kolla hela tracklistingen i informationen.
